Skip to content
Sverker Gustafsson15 nov 20202 min read

”Low-Code” – ger möjlighet att adressera många utmaningar & verksamhetsbehov

Vad ligger i skärningspunkten av många IT-utmaningar och verksamhetsbehov, finns det någon gemensam möjliggörande trend som adresserar många moderna behov?
Ja, och vi i Sverige är för ovanlighetens skull inte ”early adopters”, men nu går det fort framåt!

Mjukvaruutveckling är fortfarande ett av de mest manuella skråen. Särskilt om man skall kunna leverera på den nivå som verksamheten nu har rätt att kräva, vilket innebär effektiv kravfångst, utveckling, dokumentation samt möjlighet att ta nya lösningar eller förbättringar i drift snabbt och vid behov. Då är det mycket arbete och många stödprodukter som måste till. Se bara på jobbannonser och konsultförfrågningar, det är många ”Fullstack-utvecklare sökes”. Då är det kännedom om ett 10-15 tal språk och produkter som önskas.

Detta samtidigt som konsumenter bedömer efter benchmark som sätts av snabbfotade företag som startat utan ”arv” att ta hänsyn till, som t ex användarupplevelsen hos Uber, Netflix och Spotify.
Hur gör man då som ett etablerat bolag med mycket arv i bagaget?

Det som är en välhållen hemlighet, speciellt i Sverige, är att det idag finns plattformar för mjukvaruutveckling som gör det möjligt för vilket företag som helst att bygga sin egen spets och digitalisering, utan att vara beroende av traditionella flaskhalsar som tex. långa projekt och testfaser, tillräckligt många utvecklare med bred erfarenhet, utmaningen att verkligen länka samman business och IT i projekt, med fler. De bästa ”Low-Code”-verktygen (low need for manual coding) ger hela kedjan, från kravfångst fram till produktionssättning och övervakning, i en produkt. Men det gäller att välja rätt, en del av dessa kan även ge flera begränsningar.

Nedan följer exempel på utmaningar och behov som adresseras av moderna mjukvaruutvecklingsplattformar, ofta kända under begreppet ”Low-Code”.

1. Krav på kortare ledtider och högre produktivitet

• Att snabbt få upp en prototyp eller Minimum Viable Product, som sedan går att vidareutveckla.
• Snabb ”innovationsplattform” där man skapar tjänster och konkurrensfördelar ovanpå trögrörliga äldre system.
• Möjliggöra användarnära utveckling, insourcing och homesourcing, med andra ord ha två utvecklare på företagets kontor som förstår verksamheten, istället för tio i Indien.
• Med liten tidsinsats skapa applikationer för webben och samtidigt ha förmågan att skapa Android- och IOS-appar med liten tidsinsats.

2. Kompetenstillgång

• Det är svårt att få tag i medarbetare med rätt och komplett kompetens. Många produkt-kompetenser behövs för att sätta upp en fullständig teknisk miljö för effektiv utveckling med frekventa produktionssättningar.

3. Hittar inget färdigt system som uppfyller behoven

• Möjligheten att ha ett egenutvecklat system med en produktivitetsfaktor som är 3-9 gånger högre jämfört med traditionell utveckling.
• Nya möjligheter med kortare ledtid och lägre kostnad gör det möjligt att skapa den lösning som passar just mitt företag och ger konkurrensfördelar!

4. Behov att modernisera/förlänga livslängden på äldre system

• Att erbjuda kunder en samlad bild från flera äldre system, alternativt skapa moderna arbetsflöden ovanpå i sig svårersättliga äldre system. "Low-Code" applikationer är bra på att skapa ny logik för användare ovanpå flera äldre system

5. ”Få fart på sin digitalisering”

• Digitalisering: det är förhållandevis enkelt att digitalisera affärsprocesser, skapa ärendehantering samt integrera AI och Machine Learning i sina affärsprocesser.

Och vad tror analyshus som Gartner om denna trend? Jo mellan hälften och två tredjedelar av alla medelstora och större företag kommer att ha investerat i ”Low-Code” plattformar till 2023.

Diskutera gärna med oss vilka mjukvaruutvecklings-plattformar ni borde välja att studera närmare!

Kontakta Sverker Gustafsson

avatar

Sverker Gustafsson

RELATERADE ARTIKLAR