Det har knappast undgått någon att kundupplevelsen är av kritisk betydelse för att kunna attrahera och behålla kunder. Ledande företag som t.ex. Netflix driver bekvämlighet branschöverskridande genom att bland annat erbjuda personliga rekommendationer och serietittande on-demand. En tydlig trend är att interaktionen mellan företag och kund ska ske utifrån kundens premisser. Som kund vill jag kunna kontakta ett företag och söka svar på frågor när som helst på dygnet och vart än jag befinner mig - om så surfandes i badkaret en tisdagskväll. Kraven kring att vara tillmötesgående och erbjuda tillgänglighet och flexibilitet har med andra ord aldrig varit större.

Kräver digitala verktyg

Livsmedelsbranschen har under de senaste åren upplevt ett allt större tryck att förändra hur mat produceras och tillgodose nya krav på såväl enskilda ingredienser som färdiga livsmedel. I Sverige är branschen relativt homogen och bland de cirka 4 500 livsmedelsföretagen finns det flera exempel på företag vars produktion har varit densamma under flera decennier.

Även om modernisering har varit på agendan ett tag kan det mycket väl vara så att när vi i framtiden ser tillbaka på denna tid så var det veckorna i mars 2020, då Covid-19 slog till i Sverige, som blev den vågbrytare som skiljde ut framtidens vinnare. För vi tror nämligen att vinnarna kommer att finnas bland dem som förstår sina konsumenters behov, anammar möjligheterna i ny teknik och bejakar hållbar tillverkning.

Det är i alla fall ingen garanti. En vanlig invändning mot kunddriven design är att kunderna inte vet vad de vill ha, och i många fall stämmer det säkert. Ska man ge sig hän åt kunddriven design gäller det att vara nyfiken på vad kunderna behöver, och då behöver man ha lite koll på vad man ska fråga efter. Och när. Sök efter kontext och helhet. Se mönster. Vad kunden säger sig vilja ha kan vara en signal om ett helt annat behov.

Alla har påverkats av pandemin på något sätt, både privatpersoner och företag. Många har blivit av med jobbet, andra har blivit permitterade och samtidigt har vissa fått mer att göra och kanske även nytt jobb. Vissa företag har blivit av med i princip hela sin omsättning och andra har fått viss reducerad omsättning medan andra har fler kunder och affärer än någonsin. Givetvis beror den största skillnaden här på vilken bransch företaget verkar i, det går inte att jämföra dagligvaruhandel med exempelvis nöjesbranschen eller turistbranschen.

När vi (pre corona) samlade ett femtiotal av Sveriges ledande profiler inom hälso- och sjukvården för att diskutera morgondagens ledarskap, digitalisering och organisering angav 60% att det behövs en tydlig förflyttning från dagens traditionella hierarkiska organisationer till en tjänsteorienterad produktion med process- och nätverksorienterad kultur. (Läs mer här) Samma trend har vi under lång tid sett i andra områden både i privat och offentlig sektor. För att hantera och dra fördel av den snabba teknikutvecklingen, förändrade kundbeteenden och stora samhällsutmaningar behöver offentliga verksamheter bli mer tjänsteorienterade. Trots att tjänsteorientering pågått länge ser vi få som nått hela vägen. Frågan är då: var går man vilse?

Det finns en sägning, som sades i en annan form av vetenskapsmannen Carl Sagan: 'Försök att inte tala till andra som du hade gjort med dina yrkeskollegor.' 

Dynamiken på den svenska elmarknaden har länge varit sig lik. Förändringens vindar blåser dock inte bara i de nybyggda vindkraftverken, utan elmarknadens aktörer står också inför ett antal nya utmaningar som kan komma att rita om hela spelplanen. Precis som FinTech-bolagen har ruskat om bank- och finansbranschen finns det en möjlighet att elmarknaden intas av nya typer av konkurrenter. Dessa kan besitta oanade styrkor, varför det är viktigt att vara fullt förberedd för att fortsatt kunna stå upprätt i vinden.

Förtroendet för energibranschen ökar, enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga mätning. Efter flera år av sviktande engagemang från den stora kundmassan så har gemene mans intresse för energibranschen ökat i och med klimatvågen. Samtidigt befinner sig energibranschen i förändringens tidevarv och står inför en rad omfattande transformationer. I detta läge behöver branschens olika aktörer ha förmåga att kunna stötta sina intressenter genom förändringen – både interna och externa. Hur kan man som företag säkra detta på bästa sätt?

Tobias Bjurhall, konsult inom retail, svarar på några snabba frågor om vad som inspirerar honom och vad han tror om branschens utveckling.

Caroline Friberg, konsult inom retail, svarar på några snabba frågor om vad som inspirerar henne och vad hon tror om branschens utveckling.